En helt vanlig helg.

Fredag. Jag skulle egentligen inte göra något alls. Men en inbjudan till födelsedags-mojitos för en estnisk tjej ändrade på det. Hemmagjorda Mojitos och vin och ost och kex och häng.

Ispromenad runt hos mig på lördag eftermiddag.

Lördag kväll mötte jag upp Ida på F-Hoone i Kalamaja. Älskar F-Hoone. Åt en ljuvlig ostpasta och en ännu ljuvligare crème brulée till efterrätt. Vi drack vin efter vinglas. Vad kunde vi göra annars när servitören var så söt och trevlig och frågade varje gång han kom förbi; are you happy? Yes, Yes. Och så beställde vi in mer vin. Därefter kom en berusande Klara förbi och det blev ännu mera vin.

Klara tog med sig Kalamajas alla affischer hem under armen.

Vi svängde förbi en snabbis på Lejonkulan.

Världens bästa ställe. En vacker dag ska jag ha Lejonmålningar på mina väggar.

Det blev en skön söndagsmorgon i sängen. På mitt loft. Lyssnade till fågelkvitter och njöt av solens strålar.

Sedan blev det fika och solskenspromenad genom staden med Ida. Här i det genuina Rottermanni.

Det mindre genuina Rottermanni.

Och så blev det shopping a la Breakfeast at Tiffany's på Kaubamaja. Vi provade hattar och klämde och kände på massa kläder vi ville och inte ville ha. Söndagen avslutades på McDoo. Så himla genuint avslut.

Men åh!

Jag älskar att få promenera hem genom staden om kvällen och få passera Alexander Nevski katedralen. Denna ryska - fantastiska - skönhet. Varje gång blir jag lika jävla mysnöjd. Varje gång. Älskar att få bo i en stad där det finns så mycket vackert att vila ögonen på. Och jag tycker om att det börjar bli lite vår och att jag därmed kan promenera på nästan helt isfria gator. Genom gamla staden och dess slitna fasader. Pastellfärgade byggnader. Och kullerstensgator. Förbi Nevski. Och ner på andra sidan om gamla stadens medeltida murar. Passera förbi Kelmiküla. Mot Pengulinns slitna trähuskåkar i jordens alla färger. Hem. Ja. Nu har jag bott här i Tallinn i nästan sex månader. Det känns fortfarande bra. Jag mår bra. Men längtar lite tills på onsdag. Då ska jag "hem" till Sverige en sväng. Det ska bli fint att träffa familj och vänner. Äta saltlakrits tills jag spricker. Leka med Valter. Och ha lite skön semester. Men sedan kommer jag tillbaka till Tallinn. Med våren som väntar bakom hörnet. En planerad Riga-weekend. Och massa massa kul vårmys. Och så ska jag arkivera de senaste vintermånaderna i mappen "du var kul men du var kall och nu är du förbi mig".

Estniska nätter. Karuseller och paljetter.

Hej hej. Jag lever. Dock har Bob - min vackra trotjänare till dator - hastigt avlidit för ett par veckor sedan. Eller hastigt och hastigt, vissa skulle nog anse att det var mer väntat än oväntat. Bob har varit trött under en lång lång tid. Men det har ändå tagit mig hårt. I samma veva fick jag dessutom jobbig information och därefter blev jag sängliggandes i en svindryg feberfrossig influensa. Ja, turen har inte varit på min sida på sista tiden. Men ändå. Sista månaden har varit fin på många sätt. Estniska nätter. Karuseller och paljetter. Oui oui. Det har varit många långa trevliga mörka nätter i Tallinn denna vinter. Några väl utvalda bilder ovan. Röda Kejsaren. LEVIKAS. Dans till ryska band på Kodu. Tops. Världens bästa Lejonkulan. NoKu. Idas och min ryssfödelsedagsfest. Och så Godard-bio på finast biografen i Tallinn - Söprus. Till påsk kommer jag på Sverige-besök. Tar båten (!!) över och stannar mer än en vecka. Sedan återvänder jag till Tallinn och då hoppas jag det är vår och slut på 15 minusgrader och isgator. Tallinn, kan du lova mig det? Annars, köp Vagabond, Tallinn är med i senaste numret och omnämns som nya matmetropolen. Om det är sant, vet jag inte. Men flera av ställena som omnämns i artikeln är mina favoritställen. Och vissa ställen står fortfarande på min lista att besöka. Kanske i helgen. Eller senare i vår. Vem vet. Planerna för våren är stora och många. Alla fall. Ett livstecken kom här. So long.

You believe in miracles?

It's all over like steps in the first snow. Something's been building up. But it's gonna blow.

Igår dansade jag över ett nästan snöfritt Rådhustorget. En lätt eftermiddagssol vilade över kyrktornet och de pastellfärgade fasaderna. Det var vår i luften. Några uteserveringar hade plockats fram. Jag frågade en kompis. "Hey, fika utomhus?" Det gjorde vi. En riktig turistfika. Dyrt och på första parkett på Rådis. Så pang! Kommer bakslaget. Iskylan. Men det var kul så länge det varade. 

Mera retrokärlek.

I Tallinns vackra gamla stadsdel finns det ett flertal bra vintage/retro-butiker. Kruxet är att om en inte vet att de finns där. Eller om en inte är uppmärksam. Så är risken stor att de promeneras förbi. De finns ofta på andra våningen. Ibland måste en ringa på klockan för att komma in. Idag hittade jag en till sådan. På Pikk. En gata jag promenerar fram ofta. Natt som dag. Jag har dock inte sett skylten. Foxy Vintage. En liten undangömd pärla med svartvita foton på väggarna och röda draperier. Jag hittade den här glittriga paljettvästen. Och föll som en fura. 10 euro. Ett kap. En lätt viftning med en 20-eurosedel senare. Var den min. Och i den lilla bruna papperspåsen lade kvinnan i kassan ner två chokladgodisar. De ger en godis. När en handlar. Bara det. Det där lilla extra. Liksom.

Jag vill bara...

... visa min fina kjol jag köpte på Fankadelik Vintage i födelsedagspresent av pengar jag fått insatt på mitt konto (TACK!). Jag hade den i fredags. Och lördags. Jag älskar den redan. Det kommer bli en sådan kjol jag vill ha jämt. Till fest. Till vardags. Till den har jag också en ny tröja. En röd stickad tröja från en second hand butik jag hittade en dag när jag var på väg hem från spårvagnen. Älskar den också. Kärlek för 5 euro. Det här med second hand. Det är ju så underbart. Och efter att bott i Örebronx är jag verkligen inte bortskämd med bra second hand. Här, här i Tallinn är det bra. Och billigt. Och KUL. Har ett nytt second hand mål att uppleva någon tråkig dag. Factory. Den tror vi på.

Saturday in Kalamaja.

Efter fredagens kalas-AW på Texas, "den blå dörren", turist-karaoke-bar och dans till funk-dunka-dunk på Levikas, så vaknade Tallinn upp till fantastiskt vår-vinter-solväder. Den eventuella baksmällan glömdes bort och det blev promenad genom Pengulinns trasiga trähus mot Kalamaja och Telliviskivi. Loppmarknad och vintage-butiker. Promenad genom den fina industribetongen och dess övergivna slitna fasader. Och sopplunch på Kukeke. Det gillar vi. Nytt ställe. Bra ställe. För att ni ska få se hur det ser ut i stadsdelen där jag bor och leker och lever, så fick kameran vara med som sällskap, och även en stycken Puppy. Lite bilder kommer här. Och ni kommer få se ännu mer av Tallinns trähuskåkar i framtiden. Var så säkra.


Och fredagsnattens knyckta. En Jean-Luc Godard affisch. En av flera affischer vi knyckte under natten. Det finns två till, en med Anna Karina och en med Brigitte Bardot. Men den här var finast. Ska dock knycka de andra också så jag har hela samlingen. Och folk kallar mig Knyckarn, numer. Jag undrar varför.

Stroomi Strand.

På söndagseftermiddagen började jag skymta en ljusblå himmel bakom de snötyngda molnen. Det slutade snöa. Och solen spräckte molntäcket till slut. En lätt baltbris svepte över Pengulinn. Nu. Nu gör jag det. Tänkte jag. Jag hoppar på bussen och ser vad som finns vid slutstationen. Jag visste redan att havet fanns där. Någonstans. Stroomi Strand. Så jag hoppade av bussen och trippade den isiga gatan ner mot stranden. Koplibukten. Det var helt underbart. Människor promenerade. Hundar lekte i snön. Barn åkte pulka från en liten kulle ner på isen. Jag vill också. Åka pulka. Jag promenerade efter havet och sedan en bit genom strandskogen. Åh, kan det vara här jag till våren och sommaren kommer bränna kalorierna jag trycker i mig? Så kan det vara. Och på stranden. Dit kommer jag definitivt att återvända. Den ligger ju bara "bakom knuten" från mig. Typ.