Just precis nu…

Längtar jag efter: HELG! Igen. Men det ryktas om att det ska bli strålande väder så hur perfekt vore det inte att spendera helgen med första strandhänget och picknick i sanden. Doppa fötterna i balthavet och låta baltbrisen rufsa om ens hår. Och om det regnar. Det finns ju alltid Kalevs dopp-kakor.

Är jag ledsen för: Krig och allt dumt som sker. Ojämnställdhet och sexism. Idioter och sånt. Men utöver det. Är jag inte särskilt ledsen just nu. Förutom att jag tycker det är tråkigt att folk jag tycker om lämnar Tallinn. Idag sa jag ciao till både Suzy och Alex. Samtidigt, som jag ju vetat om att det skulle ske hela tiden. Och som alltid, alla gånger jag bott en längre tid utomlands, så fäster man sig vid människor och så blir man ledsen när man skiljs åt. Men det går över ju. 

Är jag glad för: Att det är sommar typ snart. Och att jag bor i en så himla fantastisk stad som Tallinn. Att få promenera hem i kvällssolen och känna doften av blommande trädgårdar och grannar som har bbq på gården. Att leva ut lite av en dröm och att det blev så bra trots att det inte blev franskt.

Äter jag helst: Crispy vegetarian dumplings från det koreanska gömstället vi var på i måndags. SÅ GODA. Annars äter jag gärna Kalevs dopp-kakor om och om igen.

Ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning: Framtiden. Herregud. Vad ska jag göra? Vad vill jag göra? Hur vill jag göra? Var vill jag göra det? Det var ju lite tanken med flytten till Tallinn. Fundera på vad jag vill med mitt liv. Jag vet fortfarande inte. Men jag vet att för tillfället, just precis nu, är Tallinn rätt för mig.

Är det finaste jag vet: Att promenera genom Tallinn sen kväll eller tidig morgon. Att stå på en gata i Tartu och dricka öl i duggregnet. Att skratta och fnissa och ha kul. Att promenera genom mina trähuskvarter och känna doften av syrener. Att stå längst bak i spårvagnen och ha solen i ryggen och lyssna på Håkan Hellström.

Läser jag: En himla massa nyheter. Varje dag. Mitt jobb liksom. Annars. Har påbörjat två böcker men kommer ingenstans med dem för tillfället.

Är jag galet stressad: Över att jag måste hitta en husläkare i Tallinn som pratar engelska så jag slipper ta av min semester, eller åka fram och tillbaka, för att besöka läkare i Sverige. Vill dessutom inte gå till läkare men vill bara veta vad som var/är fel, även om jag mår bättre nu. Stressen över att inte veta. Den liksom.

Lyssnar jag helst på: Estnisk radio. Så fruktansvärt kul. Annars, bra 90-talsmusik, Madonna, Steget, Håkan Hellström och massa annat bra.

Drömmer jag om: Resor jag vill göra. Just nu mest om att åka nattåg till Moskva. Men även Riga, Vilnius och Helsinki. Drömmer även om utflykter på estniskt landsbygd och sommarpärlor som Pärnu och Haapsalu. Och så om att faktiskt hitta någon fin som stjäl mitt hjärta och behåller det i en del och så. Men inte nu. Just nu drömmer vi bara. Nu leker vi bara. Lever.

Blir jag nostalgisk av: Att Sussi åkt hem till Sverige och man inser allt vi varit med om tillsammans här i Tallinn och till och med skithuset vi bodde i får en att bli lite sentimental och tänka "det var ju rätt bra där ändå..." Även om vi under en period inte umgicks så mycket, vi ville leva Tallinn på olika sätt, så är Sussi en stor del i att jag trivts så bra och har haft så himla kul i Tallinn. 

Lista lånad av Emily Dahl! Bingo.

Bakissöndagen.

I söndags vaknade vi upp efter en härlig festkväll/natt/morgon. Lagom bakis möttes vi upp för sen lunch. Vi gick till marknaden vid hamnen där Papa Joe huserar och levererar falafels och sådant. 


Vi köpte med oss och drog till Linnahall och intog vår lunch i dimman.

Vi slöade en stund. Linnahall är verkligen en av favoritplatserna i Tallinn. Att göra typ ingenting på.

Här sitter jag och har det bra.

Så började det spöregna så vi sprang ner under Linnahall och gömde oss. Och så lekte vi med självutlösaren en stund.

När solen kom fram igen blev ljuset helt magiskt fint.

Lekte lite med självutlösaren igen. Se vilka coola undergroundkids liksom.

Så lekte vi lite till och tyckte den här väggen symboliserade oss och Tallinn väldigt bra.

Och så promenerade vi vidare genom pastelliga trähus i Kalamaja. Stoppade en stund vid Patarei - fängelset - för en kaffe och kaka på deras lilla sandstrand och strandbar med utsikt över havet (och taggtrådsstängsel).  Fint ska det vara. Såna är vi.

Två bra saker

- Mitt så kallade liv
90-talets bästa serie (efter Beverly Hills) som jag sett over and over again hur många gånger som helst. Fortfarande surt att det bara finns en säsong. Senaste månaden har jag sett den igen. Varje avsnitt. Älskar modet. Och ja, Jordan Catalano också. Han går aldrig ur tiden.

- Steget
Har lyssnat svinmycket på deras album "Förändrar allting" senaste tiden. Musik som går rakt in i hjärtat och som träffar mig så direkt. Så himla bra och så himla fint och vackert. Skitbra. Baby baby baby, Aldrig tillbaks, Synd om dig, Vad ska jag göra och Förändrad är några av mina favoriter för tillfället.

Kalamaja Days och Eurovision.

Helgen, denna bra helg. Det var Kalamaja Days och på lördagen mötte jag upp Ida, Klara och Martin vid Balti Jaam. Kalamaja Days är två dagar av diverse små events och en marknad i och omkring Kalamaja. Det var tjock dimma denna dag och ovädret hängde över oss.

En bild på en spårvagn. Ja, ännu en sådan bild. Men jag kan inte få nog av spårvagnar.

Ida och Klara var glada.

Typiskt Kalamaja. Brunt trähus. Fint.

Så var det dags för marknad. Älskar marknader. Här kunde det fyndas nytt och gammalt. Kult och fult. Klara köpte ett par skitsnygga gamla glasögon. Jag köpte en sovmask som var ett kattansikte. Jag har liksom haft så svårt att sova när solen kikar in genom mitt fönster varje morgon, så detta blev perfekt.

Överallt fanns små tillfälliga kohviks - caféer - som sålde allt från bakverk till pannkakor till vin.

Ida köpte sockervadd och var skitnöjd.

När vi gjort klart marknad och dessutom hunnit se ett gäng dagiskids sjunga estniska barnsånger så promenerade vi vidare. Älskar denna fulfina byggnad ovanför.

Vi gick mot havet där jag hade fått nys att de har en cykelbutik som säljer och reparerar gamla cyklar och jag vill ju så gärna ha en cykel. Saknar att bara cykla omkring.

Jovisst i en mörk lagerlokal hade de massa cyklar, men för tillfället fanns inga till salu. Men efter reparation och så så skulle de kostar minst 120 euro och både Klara och jag är för snåla för det. I Tallinn är cyklar åtråvärt att tjyva.


Ida gungade lite istället innan vi promenerade tillbaka till Kalamaja och skildes åt. För att bara några timmar senare mötas upp igen för att åka buss till Muuga, där Matilda hade pre-sommarfest i sitt hus. Det råkade även bli Eurovision-fest på övervåningen då vi var ett stort svenskgäng och ett par italienare och en och annan est och så, som tyckte detta var viktigt. För varje gång något typiskt Eurovision hände, exempelvis hand above the head, eld på scen, alldeles för kort klänning och så, så var vi tvungna att skåla och dricka. Sedan fortsatte festen där nere med diverse skönsång och dans. De två italienarna satte igång min barndomsfavorit "Gente di mare" och skrålsjöng. Jag var mer än nöjd. Därefter fick jag, Ida, Klara och Martin nog och drog in till stan i en taxi. Levikas hägrade. Där drack vi öl, träffade en naken kanadensare, dansade till funk-dunk på dansgolvet och så tills klockan slog morgontimme och det var ljust och underbart ute. Jag promenerade sakta hem genom gamla stan. Stannade vid Balti Jaams 24H-öppna pirogstånd för frukost och därefter hem genom Telliskivi-industrin där det var rave och musiken ljöd genom hela kvarteret. Somnade med min nya kattmask på. Helt underbart bra.

Stroomi Rand

Bilder från tidigare i veckan, en kväll när jag promenerade till Stroomi strand. Det är helt fantastiskt för en som mig som kommer från en stad utan hav, att faktiskt ha havet och stranden bakom hörnet. Eller bakom hörnet, men cirka 15 minuters promenad. Det är ju typ runt hörnet liksom. Helt underbart och jag vill aldrig någonsin bo i en stad som inte har närheten till havet. Ok, kanske Paris då. Ska köpa snygg strandoutfit så jag kan hänga här i sommar och bara läsa och dricka vin och plaska lite i balthavet. Sådeså.

HEJ HELG.

Hej helg. Igår var det toppenväder och Ida och jag promenerade från jobbet till stan. Köpte glass och satt på en parkbänk i skuggan med lite kollegor. Vi hittade en stycken Klara som slutat sitt jobb och hon var, precis som vi, lite sugen på mat och lite vin. Vi gick till Kohvik Komeets solterass och hade den här fina utsikten över Nevski-katedralen.

Vi beställde in vin. Rött, vitt, rosé. Dock var det här stället rätt dyrt och vi är på sparbudget och beställde därför in varsin förrätt iform av bruschettas och georgiskt bröd. Efter 40 minuter kommer de dock och säger att det georgiska brödet är slut och jag valde bruschettas också, med betoning på vegetariska och sa "NO meat!" och servitören log och sa "yes, no meat!" Efter ytterligare en lång väntan så kom maten in. Såklart var det även djur på mina bruschettas. Och så fick jag vänta en liten stund till. Det är inte alltid lätt att vara vegetarian i Estland. Men jag trivs med att vara det.

Den här fågeln hade haffat bästa utsiktsplatsen.

Vi blev nöjda till slut för maten var trots väntan väldigt god och vi drack upp vinet och satt och pratade ikapp allt som hänt sen vi sågs sist och så. Tills vi frös och vi ville hem. Och vi var rätt nöjda för vi behövde inte betala något för maten, så det blev en billig kväll. Och det gillar vi. Ikväll är det presommar-fest ute hos Matilda. Och Eurovision. Helg, underbara helg. Och visst är det dessutom helt fantastiskt att det är ljust ute så länge och man vill aldrig att vintern ska komma igen.

Vintage Tallinn

Åh i lördags var det dags för Vintage Tallinn. Och i flera månader har vi drömskt sett på den här affischen på stan.

Vintagemässan hölls denna gång i Lillepaviljon, vilket betyder Blomsterpaviljongen. Fint.

Här i Fankadeliks monter där värdinnan var urtjusig i långklänning och dinglande örhängen.

Utbudet av fina saker var enormt. Dessa klänningar fick mig nästan att börja gå i giftastankar...

Ida fingrade länge på en liten porslinsdocka, som var alldeles för dyr. Det blev inget köp.

Jag ångrar att jag inte köpte en sådan här småläskig kanin. Tydligen var det en ljuslykta.

Fint fint fint.

Jag hade en ganska tajt budget, men hittade denna rosa kavaj som skriker 90-tal. 15 euro, det var den värd. Tog på mig den direkt och poserade vid denna turkosa drömbil som stod utanför entrén och drömde om att åka på små roadtrips efter franska Atlantkusten eller Normandie. Det skulle vara fint.

En tanke som slagit mig är hur mycket roligare det är med second hand och vintage här i Tallinn. Folk klär sig så himla annorlunda och vågar ta ut svängarna mer än i Sverige. På en vintagemässa i Stockholm ser merparten likadana ut, eller på ett ungefär. Men här var verkligen alla sorters människor och stilar. Inte enbart hipsters och de trendigaste trendiga. Det behöver inte vara lika perfekt. Tallinn i ett nötskal. Men jag gillar det och jag blir mer inspirerad här än i Sverige.