I måndags eftermiddag vinkade jag med ett smått hånfullt leende till en kollega som skulle jobba kvällspasset och sa "ha en trevlig kväll!" Men skrattar bäst som skrattar sist. Jag fick den kvällen otrevligt besök. Vinterkräket. Eller vinterkräksjukan i den svenska folkmunnen. Det kräket har hälsat på mig under några dagar och jag har legat däckad i sängen. Nu vet jag vad folk menar är så fruktansvärt med vinterkräksjukan. Jag har nämligen lyckats undvika den tidigare i mitt liv. Alla fall mitt vuxna liv. Jag har i och med den nu slagit personligt rekord i antal uppkastningar på mindre än ett dygn. Och jag kan meddela att mitt favoritgodis inte längre är djungelvrål. Det har varit tre ensamma dagar. Det sociala livet jag haft de senaste dagarna har varit via meddelanden med min mor i Sverige, som legat hemma lika sjuk. Valter blev sjuk här i Tallinn i söndags. Mor och syster blev sjuka i måndags i bilen hem från Arlanda. Och sen var det min tur. Carl-Johan slapp dock undan vinterkräket. Men tillsammans hade vi en himla fin helg innan vi blev sjuka. Med julmarknad, hotellmys, första glöggen, och shopping. Jag har massa bilder att gå igenom som kommer dyka upp här. En annan dag.
Men först, jobba, ta helg, bli helt fri från illamåendet och försöka få i min tomma mage lite mat. Och helgen då? Vad sägs om en stillsam museum-helg? Kanske en fransk bio? Det tror jag på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar