måndag 6 maj 2013

Nej jag vill inte se dig le även om du menar det

Untitled
Untitled
Untitled
UntitledUntitledUntitledUntitledUntitled

Fin söndagskväll i Tallinn. Promenad genom parken nedanför Gamla stan och så följa järnvägsspåren hem igen mot mig. Med Nord & Syd i öronen och ett busigt leende på läpparna. Jag trodde inte det skulle gå så lätt. Gå över så fort liksom. Men det känns så jäkla över. På ett himla himla bra sätt. Typ världens skönaste känsla. Det var det. Det känns ingenting längre. Ingen-jävla-ting.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar