Förr var min bloglovin-feed aldrig full med inlägg från olika bloggar. Därför att jag ständigt läste dem eftersom. Den här sommaren har jag ofta haft flera inlägg varje gång jag kikat. Och efter senaste veckan finns MASSOR av olästa blogginlägg från diverse människor. Och jag bryr mig inte. Jag har kikat på ett par och sen loggat ut med en "jag-bryr-mig-inte-känsla."
Jag har tröttnat på alla dessa Emilys, Emmas, Elsas, Sandras och så vidare. Lägg därtill att jag har dem på Instagram. Det blir för mycket. Det blir för mycket bilder på det "perfekta" och ljuva liv och Stockholms-hybris och allt. Det blir ointressant. Och dessa människor jag förut tyckte om att följa, att titta på deras bilder, kläder och allt det där. Det är tråkigt nu. Samma sak om och om igen. Samma kläder som små fjortonåriga wannabees säger "ååååhhh" om. Och för mycket "du är så himla fiiiiiin" och så vidare.
Den enda bloggen jag för tillfället njuter av att läsa, förutom mina vänners, är Nina Åkestam. Och litegrann Ida Pyk. Ida för att jag får drömma mig bort till olika filter av Paris. Och Nina för att hon är, ja vad är hon? Hon är bra. Tror jag. Hon tar upp intressanta ämnen och skriver om de på ett bra sätt. Hon visar lite bilder ibland på sig och sina vänner. Men inte i överflöd.
Vad jag vill komma till? Jag vet inte. Mer än att jag har blivit befriad från alla Emilys, Emmas, Elsas och Sandras "perfekta" livsstories. Jag kan fortfarande kika in ibland och titta på Emilys fina foton. Eller Elsas blogg för att drömma om Södermalms-liv och titta på bilder på hennes sjukt snygga 60-åriga mor och tänka "sådär ska jag vara när jag är old lady..." Men jag behöver inte matas av det varje dag. Jag går in när jag känner för det.
Och det är bara så himla skön känsla. För det pågår en sådan Stockholms-hybris för tillfället som gjort att jag börjat längta efter andra städer att bo i. Mindre falska och mindre perfekta och mindre alkoholiserade. Eller nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar