I lördags - när vi var i Paldiski - tyckte vi det var extra intressant med de övergivna gamla stenhusen som fanns där. Vi gissade på att dessa hus en gång huserat militärer. På den tiden. Idag, är det en lekplats för såna som oss. Dock, inte en helt säker lekplats. Och att vi klarade oss in och ut därifrån utan en skråma - det är helt fantastiskt ju. In tog vi oss alla fall. Jag, Klara, Ida och Martin. Linus stannade utanför och "höll vakt/solade sig".
Vi hittade ett sönderkrossat fönster på bottenvåningen som vi hoppade in genom.
På övervåningen såg det ut lite så här.
Och så såg det ut lite så här.
Och här är jag. Skitskraj för dörrarna började knaka och knarra. Mina tankar gick i banorna kring att en yxmördande estnisk narkoman skulle komma och ha ihjäl oss alla. Men det var nog bara ett sovjetiskt gammalt spöke som busade med oss. Men visst blir man lite som barn igen när ett övergivet "spökhus" uppenbarar sig? Såna där hus som var jätteroliga att vara i när man var liten, fast man visste att man egentligen inte fick. Alla fall. En kul grej. Och nu är jag sugen på att upptäcka alla Tallinns gamla vackra övergivna byggnader. Dock har jag fått höra att de är larmade. Så det kanske är en dum idé?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar